Helig rönnen är på gården!

 

Stubbar breda som mindre matbord. Räknar årsringar och tappar bort mig någonstans mellan 50 och 75. Och det finns säkert de som är ännu äldre. Stora högar med träd ligger ute vid vägen för att fraktas bort av något skogsbolag, och några stockar är utvalda för att eventuellt bli ett nytt golv, om det behövs och om stockarna är tillräckligt massiva.

Några stora träd står kvar på tomten, som gränsfall. Vi måste hitta Lantmäteriets hörnpinnar från när tomten styckades av 1987, för att inte fälla något på grannarnas tomter. Har därför stegat omkring över stock och sten med en karta i handen och lyckats hitta en i alla fall... JA, vi har köpt en tomt som vi inte riktigt vet hur den börjar och slutar... Lantmäteriet säger att det skulle kosta runt 25.000 att göra en ny förrättning, så det vore ju bra om pinnarna dök upp så snart som möjligt, helt enkelt... Ska göra ett försök med ett långt snöre av exakt längd, som binds fast vid detta enda hörn och så borde det bli en inte alltför stor radie i andra änden att leta inom, tänker jag mig.

Tänker också på betydelsen av träd. Träd som bildar väggar och tak, ger frukt eller bara ser vackra ut. Tänker på japanernas dyrkan av sina körsbärsträd, sakura, som symboliserar livets gång och vikten av att passa på att njuta när det blommar. En gång befann jag mig under ett GIGANTISKT träd i Costa Rica, med vilda röda ara-papegojor skriandes uppe i kronan. Trädet hade i stort sett tillbetts som en högre makt och ansetts som oerhört viktigt för platsen i många hundra år, kanske var det tusen.

 

 

Så nu har jag utsett ett vårdträd på vår stugtomt, en ganska stor rönn, som står lite lämpligt frampå gården, men lite diskret åt ena sidan till, som för att inte vara i vägen, men som samtidigt kommer att vara ett vackert blickfång om man sitter på trappen. Rönnar är ju extra fina med både blommor, bär och snygg höstfärg. Och att det passar så extra bra med just en rönn beror på att det en gång fanns en ovanligt stor rönn alldeles utanför dörren. Den stod så nära huset att både timmermannen och trädfällarmannen skulle fått mardrömmar om den stått kvar där nu... Hur som helst stod den så nära att den var tvungen att häva sig ut från husväggen i kanske nästan 45 graders vinkel, så den hängde över och skuggade halva gården, nästan lite exotiskt sådär.

Och den hade stått länge, innan den sågades ner 1975, lagom till min pappas 40-årsdag. Han berättade hur han och hans bröder hade tog sats innanför dörren, så långt bak det gick in mot väggen i farstun, d.v.s. någon meter..., och att de sedan sprang uppför stammen för att se vem som kom högst upp. Min pappa sågade av rönnen någon dryg meter över marken, lite wild and crazy, den där sommaren -75, så att han kunde använda den som ett drinkbord för att välkomna gästerna på ett ståndsmässigt sätt till 40-årskalaset som han firade vid stugan. Det blev kvällens snackis, kan man säga, det där o-ortodoxa sättet att fälla träd.

Läser på Wikipedia att det bor tomtar och vättar under vårdträdet! Så då blir det till att tänka på att mata dem samtidigt som fåglarna framöver alltså! Och till min förvåning, när jag läser vidare, nämns rönnen särskilt. Det står att om det finns en rönn som vårdträd på gården ”på skogen”, så har troligtvis skogsfinnar bott där, eftersom rönnen var en viktig symbol för dem samt att det i Kalevala står ”Helig rönnen är på gården”. Jojo!